När man jämför hemlarm, dörrar, kassaskåp eller fönsterlås stöter man ofta på begrepp som säkerhetsklass 2, skyddsklass 3 eller larmsystem enligt larmklass 1–4. Men vad står de här klassningarna för – och hur påverkar de ditt val av säkerhetsprodukt?
För att kunna fatta rätt beslut när du köper eller installerar något som ska skydda hemmet, företaget eller fritidshuset, är det viktigt att förstå vad säkerhetsklassningen innebär i praktiken.
Innehåll
Skyddsklasser
Skyddsklasser beskriver kravnivån på det fysiska inbrottsskyddet för en byggnad eller lokal. Det är alltså inte en klassning av enskilda produkter, utan en helhetsbedömning av skalskydd, lås, larm och byggnadens motståndskraft.
Indelningen används främst av försäkringsbolag och baseras ofta på riktlinjer från Stöldskyddsföreningen (SSF). Klassningen avgör vilken säkerhetsnivå som krävs för att försäkringen ska gälla utan nedsättning vid inbrott.
- Skyddsklass 1: Lägsta nivån. Avser exempelvis mindre företag med begränsat stöldbegärligt innehåll.
Grundläggande krav på lås och dörrförstärkning, men normalt inga avancerade larmkrav. - Skyddsklass 2: För verksamheter med förhöjd stöldrisk eller mer värdefull egendom.
Kräver förstärkt skalskydd, godkända låsenheter och ofta inbrottslarm. Fönster, dörrar och portar ska uppfylla specificerade motståndskrav. - Skyddsklass 3: Högsta nivån. Gäller exempelvis butiker med högt värde per kvadratmeter eller särskilt stöldbegärligt gods.
Inkluderar avancerade larmsystem, förstärkta dörr- och väggkonstruktioner samt mekaniska hinder som galler eller säkerhetsklassade partier.
Praktiskt att tänka på
- Skyddsklassen fastställs ofta i dialog med försäkringsbolag.
- Kraven kan omfatta både byggnadens konstruktion och installerade säkerhetssystem.
- Underlåtenhet att uppfylla kraven kan påverka ersättningsnivån vid skada.
Skyddsklassen är därmed inte bara en teknisk specifikation – den är en affärskritisk faktor i riskhantering och försäkringsskydd.
Hur avancerat larmet är
Larmklasser avser själva larmsystemets tekniska nivå och motståndskraft mot sabotage, manipulation och kringgående. Till skillnad från skyddsklasser – som rör byggnadens fysiska skydd – fokuserar larmklasser på systemets konstruktion, övervakning och redundans.
Indelningen används ofta i försäkringssammanhang och kan vara ett krav beroende på verksamhetens riskprofil.
Larmklass 1
Grundläggande inbrottslarm för bostäder och enklare verksamheter. Skyddar utvalda öppningar och ytor, men har begränsade krav på sabotageskydd och systemövervakning.
Larmklass 2
Avancerad nivå för verksamheter med högre stöldrisk. Kräver övervakning av flera sektioner (zoner), bättre sabotageskydd och mer omfattande detektering.
Larmklass 3
Ställer krav på övervakning av samtliga in- och utgångar samt förstärkt skydd mot manipulation. Systemet ska kunna upptäcka sabotageförsök, kabelbrott och annan påverkan.
Larmklass 4
Högsta säkerhetsnivån. Används för objekt med mycket högt skyddsbehov, exempelvis värdedepåer eller känslig infrastruktur. Inkluderar omfattande redundans, kontinuerlig övervakning och avancerade detekteringsprinciper.
Viktigt att förstå
- Larmklassen måste ofta matcha fastighetens skyddsklass.
- Krav kan komma från försäkringsbolag, myndigheter eller branschstandarder.
- Felaktigt klassat system kan påverka ersättningsvillkor vid intrång.
För en djupare genomgång av skillnaderna mellan larmklasser och skyddsklasser finns mer information hos SecurityWorldMarket.
Larmklass är i grunden en riskhanteringsfråga – inte en teknikdetalj. Systemets nivå ska spegla verksamhetens exponering och konsekvens vid intrång.
Varför spelar klassningen roll?
För konsumenten handlar säkerhetsklassningen inte bara om teknikaliteter – utan om trygghet, försäkringsvillkor och prisvärdhet.
Att välja rätt säkerhetsklass innebär att:
- Du inte betalar för mer än du behöver
- Du uppfyller försäkringskrav – och slipper problem vid skada
- Du får en realistisk uppfattning om hur skyddad bostaden eller lokalen faktiskt är
Exempel: En villaägare med godkända lås och larm enligt larmklass 2 kan få lägre självrisk och bättre villkor än någon med lågklassat skydd – trots att båda drabbas av inbrott.
Så läser du en produkts säkerhetsklass
När du jämför säkerhetsprodukter räcker det inte med marknadsförda egenskaper. Det avgörande är certifiering, klassning och kompatibilitet med ditt försäkringskrav.
Kontrollera följande:
1. Certifiering enligt erkänd standard
Se om produkten är testad och certifierad enligt exempelvis SSF eller europeiska EN-standarder. Certifieringen innebär att produkten har genomgått oberoende provning mot definierade angreppsmetoder.
Exempel:
- Kassaskåp enligt EN1143-1 (angreppstest med verktyg)
- Lås enligt relevanta EN- eller SSF-standarder
Riktlinjer och normer tas bland annat fram av Stöldskyddsföreningen.
2. Angiven klass eller grade
En beteckning som EN1143-1 Grade II är inte en detalj – den anger motståndsnivån. Högre grade innebär att produkten klarar mer omfattande angreppstester under längre tid. Matcha graden mot värdet på det som ska skyddas.
3. Försäkringsgodkännande
Försäkringsbolag anger ofta minimikrav. En produkt kan vara tekniskt bra men ändå inte godkänd för just ditt användningsområde. Kontrollera alltid skriftligt vad som krävs.
4. Samspel med fastighetens skyddsklass
Om fastigheten är klassad enligt exempelvis skyddsklass 2 måste installerade produkter uppfylla motsvarande krav. Ett högklassigt larm kompenserar inte för en dörr som inte uppfyller skalskyddskraven.
Praktisk metod vid inköp
- Identifiera krav från försäkringsbolag.
- Kontrollera certifieringsorgan och standardbeteckning.
- Säkerställ dokumentation – be om certifikat, inte bara produktblad.
Säkerhetsklassning är en strukturerad riskbedömning i produktform. Att tolka den korrekt är avgörande för att skyddet ska vara både tekniskt och försäkringsmässigt giltigt.
Säkerhetsklassning är ett sätt att skapa ordning och transparens i en komplex marknad. Genom att förstå skillnaden mellan skyddsklasser och larmklasser kan du som konsument fatta mer medvetna beslut – både när det gäller inköp, installation och försäkringsskydd.
Testet har genomförts genom att ställa produkternas specifikationer, innehåll och funktioner mot varandra i syfte av att få fram den bästa. I vissa fall har vi även testat den fysiska produkterna om detta anses vara relevant.
